Rasfakta - Schäfer

Bella, "min" hund är ju en Schäfter och jusst därför tänkte jag ta reda och skriva lite fakta om jusst rasen. Schäfter har alltid vart min absoluta favorit ända sen jag var jätte liten. Cirka 5-6år var jag bara då, tror jag. Träffade hunden för första gången hemma hos mormor och morfar. Det var morfars jobba kompis som ägde hunden. Ejko (stavning?) som hunden hette han var den snällaste och underbaraste hunden någonsin. Man kunde värkligen göra vad som helst utan att han blev arg, bet, nafsa eller skällde. Lilla jag på cirka 5-6år gick ut med en jätte stor Schäfer hane helt själv. Det var som om han tog hand om mig istället för tvärtom. Men han fick senare (var tyyp 9år) problem med bakbena som endel Schäfrar får och var tvungen att avlivas. Då kan man säga att jag inte grät lite, gråter än idag när jag tänker på det! Men tillbaka med rasfaktan...
 
 
Ursprungslandet:  Tyskland.

Bakgrund: Dagen som schäfer gjorde sin utställnings debut i Tyskland var år 1899 då rasen upptäcktes utav 2 stycken män Max von Stephanitz och Artur Meyer. Det var även dessa män som senare bildade den tyska Schäferhundklubben och skrev samma år den 1:a exteriöra och mentala rasstandarden, en standard som gäller än i dag, med som ändrast med bara några marginella ändringar.
Den tyska schäferhundklubben baserades då på schäfrar från central Tyskland och från syd Tyskland och var vallhundar och avlades fram till ändamål för att ha som lämpligt bruksändamål. Den då som vakthund av boskap och för att vakta bostäder, men vanligast var att man använde den till att valla får.
 
Lite kul att rasen bildades i Tyskland eftersom Bella är hälften tysk schäfer och hälften svensk

Rasstandard: Schäfern är en medelstor hund, som har ett jämt humör och goda nerver. Rasen skall vara något långsträckt, muskulös och stark. Schäfern har som karaktär att vara frimodig, självsäker, uppmärksam och följsam.

Schäfern travar och rasens bak och framben ska då förflyttas lika långt under kroppen utav att rygglinjen förändras avsevärt. Huvudet ska bäras framåtsträckt och svansen skall vara något lyft vid lugnt trav. Ursprungs schäfern var en travhund.

Schäferns päls ska bestå utav stickelhår och underull, täckhåret skall vara rakt hårt och tjockt och det ska ligga slätt. Håret ska vara något kortare  på huvudet, i innerörat, framsidan av benen, tassarna och tårna. Däremot har benens baksidor längre hår och  lårens bakben är kraftigt hårbeklädda. Färgen på pälsen är oftast svart med brun, gula, rödbruna eller ljusgråa tecken. Men kan även vara helsvart, grå, grå med mörka skiftningar och ha en svart sadel och mask. Att ha vita tecken på bröstet och ljusa insidor på benen är tillåtet, men inte önskvärt. Underullen skall vara ljusgrå, den vita färgen är inte tillåten.

Storlek & vikt:
Mankhöjden för hanhund ska vara 60-65 cm och för tik 55-60 cm. Kroppslängden överstiger mankhöjden med ca 10-17%. Hanhunden ska väga ca 30-40 kg och tiken ca 22-32 kg.

 
Det dummaste är att endel har sönder avlat rasen, så att bakbena lutar och detta gör så att det får ben och höft problem som Ejko fick. Många hundar dör av det idag. Folk gör det för att det ska vara så på utställningar men själv tycker jag att det är riktigt hemskt. Här kommer bilder på först sönderavlade och sedan vanliga.
 
Ser totalt hemsk ut!
Här är en bild på en söderavlad när den springer, den kan ju knappt springa...här får ni se skillnaden!
 
Inte sönder avlad utan fin i ryggen osv.
 
 
Ser lite härligare och finare ut va?
 
Blev ett väldans inlägg men men nu vet ni lite mer om jusst Schäfern.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0